Tynningö - Mem
Nu har vi startat vår långsegling!
I söndags (30/5) kastade vi planenligt (nästan)
loss från vår brygga på Tynningö efter känslosamt avsked från Patriks
familj med tre av våra kramgoa barnbarn (Marikas familj är i Afrika så
dom kunde vi inte krama).
Två glada avseglare
Two happy sailors leaving home jetty for a long
trip!
Vi tuffade genom Baggensstäket ut mot vår vackra
skärgård och såg fram emot en fin kväll i egen vik på någon ö. Efter
prov av autopiloten måste vi tyvärr revidera planen. Nexussystemet (vårt
navigationssystem med GPS, logg , lod mm) brakade ihop varje gång som
autopiloten startades. Autopiloten fungerade ju i höstas efter
installationen så varför inte nu??
Vi ankrade i Napoleonviken strax söder om
Saltsjöbaden och funderade över situationen. Utan en fungerande
autopilot (vi har ju inget vindroder på Septima) kan inte 2 personer ge
sig ut på stora havet. Vi konsulterade Nexus direkt på måndagmorgonen
med resultatet att vi måste bege oss in till deras närhet för att de
skulle kunna lösa problemet åt oss.
Upp med ankaret (det nya egentillverkade satt som
berget vilket var skönt att konstatera) och kontrakurs in till Stockholm
igen. Efter broöppning vid Danvikstull, en slussning i Hammarby och
broöppning vid Liljeholmen var vi efter några timmar långt inne i
Ulvsundasjön där Nexusteamet mötte upp med datorer och mätinstrument.
Vår installation fick väl godkännt men autopilotens
elektronik hade något fel. Lyckligtvis hade Nexus en servoenhet
(autopilotens dator) i reserv och med den monterad fungerar nu
styrningen och Nexussystemet igen. Oroväckande att elektroniken spökar
redan vid starten. Det är bara att hålla tummarna att den håller resten
av resan. Nexusgrabbarna gjorde ett proffsigt jobb och vi kände oss
mycket lättade när vi styrde ut ur Ulvsundasjön.
Vilken väg skulle vi nu välja?? Inte tog vi med
några sjökort över Mälaren! Vi har ju siktet inställt på Atlanten.
Lyckligtvis fanns Mälaren och Södertälje Kanal med på Garminplotterns
digitala sjökort så vi fortsatte vidare in i landet (!) nynnade på
Ulf-Peder Olrogs slagdänga " Se Sundbyberg och sedan dö, möt våren i
Södertälje....." och kunde på kvällen återigen slussa ut i salt vatten i
just denna stad.
Strax söder om Landsort genomförde vi en övning i
hur vi kan behöva hantera en "hårt-väder"-situation. Vi provade
att "ligga bi" med delvis inrullat storsegel och båda förseglen
inrullade vilket fungerade bra i de 9 m/s som rådde vid tillfället.
Efter detta provade vi utläggning av ett sjöankare enligt
rekommendationerna i Pardey´s "Storm Tactics". Det var inte helt lätt.
Vid utläggningen ville struten flyga iväg som en drake i stället för att
fyllas med vatten. Väl i vattnet kunde vi ställa in båtens riktning mot
vinden i de 50 -60 grader som rekommenderas med hjälp av ett kastblock
och en hanfot till skotwinschen via genackerblocket i aktern.
Intagningen var också knepig. Vi gick för motor upp mot ankaret men när
det var nära blev det starka ryck i linan p g a sjöhävningen. Det gällde
att passa fingrarna så inget kom i kläm. Efter att ha fått tag i ett av
banden till struten med båtshaken kunde den tömmas på vatten och lyftas
in över relingen. Det gällde verkligen att passa så att ingenting
fastnade i propellern. En mycket värdefull övning!
Vi slörade - länsade ned mot Arkö och kunde i
solnedgången ankra i en vik vid Slätbaken.
Morgonen därpå (onsdag) gick vi in till Mem för att
påbörja färden på Göta Kanal.
"Kanalen stängd till 7 juni". Inget
upplyftande besked. Endast förbeställda konvojer kan slussas igenom
innan dess, vilket vi inte tagit reda på i förväg. Det är bara att
vänta. Det går dock ingen nöd på oss i sommarvädret. Vi har dessutom
fått plats i en konvoj som startar redan på fredag 4/6 så väntan blir
inte så lång. Denna extra tid har givit oss möjligheten att "göra"
Söderköping per cykel. En trevlig sommarstad.
Septima väntar på att få komma in i Göta Kanal i
Mem.
Septima waiting at the Göta Canal entrance
before traversing Sweden to Gothenburg.
Top
| 
