Brev 37    2015-05-12               Åter till RESEBREV        Back to RESEBREV

     
Go to http://translate.google.com/ and paste our url for a rough translation to english or other language

Brindisi - Montenegro - Kroatien - Slovenien - Travemünde.

Den bitande nordanvinden höll oss kvar i Brindisi en vecka. En positiv konsekvens av detta var att vi fick möjlighet att se oss omkring lite i Apulien, den Italienska "klacken". Vi hyrde en bil och vad fick vi se? Jo, en mängd lustiga, runda och spetsiga Trullihus överallt på landsbygden.

Trullihus i Apulien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett "äkta" Trullihus är uppbyggt av lösa stenar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trullihusen har en månghundraårig historia. Det genuina Trullihuset är byggt av staplade stenar utan murbruk och anledningen till detta sägs vara att undkomma skatt till feodalherrar eftersom husen därigenom inte klassades som fast egendom och således inte kunde drabbas av fastighetsskatt. De kunde plockas bort när skatteindrivaren kom och sedan byggas upp igen! Husen består av bara ett rum så den som vill utöka bostaden får bygga ett nytt runt hus intill med en passage emellan. Husen är väl lämpade för Apuliens klimat då de är varma på vintern och svala på sommaren. Begreppet Fastighet har fått en särskild innebörd i Apulien. Det är roligt att överraskas! Vi hade inte en aning om dessa lustiga hus innan vår bilutflykt.

 

I Brindisi intogs påskmåltiden traditionsenligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sopberg i Brindisi.
Vi tyckte syditalien var grisigt. Ingen ordning på sophämtningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från Brindisi nattseglade vi över adriatiska havet till Montenegro där vi på morgontimmarna möttes av en hög kust med snöklädda toppar.
Det blev en enastående vacker insegling in i Boka Kotorska till Porto Montenegro, en modern marina i Tivat.

 

Spegelblankt Medelhav utanför Montenegro med snöklädda bergstoppar framför nosen på Septima.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Septima i Porto Montenegro i Tivat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Här vidtog en byråkratisk inklarering med bl a kontroll av kompetensbevis. Det är första gången vi har behövt visa upp det under de 5 åren vi varit ute.
Vi blev dock mycket vänligt bemötta.
Montenegro blev självständigt från Serbien 2006 och de firar med stor stolthet sin självständighet och hoppas komma in i EU. Valutan är Euro även om de inte ingår i Euro-sammarbetet.

Cykeltur utmed Boka Kotorska.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kotor, världsarvsstaden längst in i Boka Kotorska-fjorden, är en spektakulär upplevelse med en försvarsmur som klättrar uppför berget runt den gamla stadskärnan. Denna är en labyrint av små, trånga, vinglande gränder.

 

Kotor.


På berget bakom staden slingrar sig försvarsmuren uppåt ända till toppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utsikt över Kotor och Boka Kotorska.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Boka Kotorska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kyrkor på 2 små öar utanför Perast i Kotor-fjorden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Montenegro blev en mycket positiv upplevelse. God mat, rent, trevliga människor och ett bedårande vackert landskap.
 

Från Kotor-fjorden är det bara 25 Nm upp till Dubrovnik. Dessa avverkades i en behaglig slör utmed den bergiga kusten.
Inklareringen i Kroatien sker i Gruz strax norr om Dubrovniks gamla stadskärna.
Här ville tullen för första gången under vår långsegling se bevis på att momsen betalats för Septima. Om vi inte hade kunnat visa upp köpebrevet kunde Kroatienbesöket blivit kostsamt! Det blev ändå ganska kostsamt för Kroaterna har förstått att ta betalt för vistelse i deras vackra och populära arkipelag. Förutom att marinaavgifterna är skyhöga (55 - 65€/natt under lågsäsong, ofta dubbelt under högsäsong!), betalar man en avgift för att vistas en begränsad tid i landet med båten. Nu finns det tack och lov gott om fina ankringsvikar där man ofta klarar sig undan avgift men i en del får man även betala för att ligga för ankar under högsäsong. Vi som var där i april slapp sådana.

Insegling mot Gruz för inklarering i Kroatien.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De svarta prickarna på den vänstra kartan visar granatträffar i Dubrovniks gamla stad under inbördeskriget 1991-92. Staden blev svårt skadad av serbernas angrepp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Korcula.

Septima var ensam vid den långa kajen i ACI-marinan. På sommaren är här knökfullt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trogir är en charmig gammal stad med trånga gränder och mysiga restauranger. Det är också basen för många charterföretag så hamnen är full av charterbåtar. Alla ser nästan likadana ut. Och alla förtöjer med aktern mot bryggan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trång gränd i Trogir.

En vanlig syn för oss denna vår med alla besök i gamla städer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Trogir tog vi bussen till Split och besökte Diocletians gamla palats

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Krka-floden ovanför Sibenic.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fin segling mot Kornati-öarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arenan i Pula i Istrien.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Kroatien fick vi stundtals äntligen användning för vårt ankare som fram tills dess hängt oanvänt i fören. Vad skönt det var att åter kunna svaja fritt i en vik då och då!

 

I Marina Koper i Slovenien var det så dags att börja demontera Septima inför landtransporten till Östersjön. För att klara viadukterna och tunnlarna genom Europa måste ekipaget vara under 4,5m. Septima måste reduceras till max 4,2m. Förutom att masten naturligtvis måste ned så blev det stora jobbet att montera ned akterställningen med vindgeneratorn, solpanelerna och antenner m m.

Septima anpassad till Europavägarnas viadukter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 8 maj släppte Septima kontakten med Medelhavet och lastades på trailern som tillsammans med följebil (p g a bredden 3,7m) började resan norrut genom Alperna mot Travemünde. Vi påbörjade samtidigt en trevlig 4-dagars tågresa via Ljubljana, München, Hamburg och Lübeck och kom lagom fram till Böbs Werft i Travemünde för att se Septima lyftas ned i Östersjöns vatten.

Klar för transport norrut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjösättning i Travemünde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Framtiden får utvisa om det var sista gången hon flöt i Medelhavet. Så småningom kommer vi nog att sätta ut henne till försäljning och då kanske någon framtida skeppare seglar henne tillbaka dit. Men nu närmast ser vi fram emot att få segla henne i hemmavatten i vår kära skärgård igen.

 

Top